2015 väntande

WordPress.coms trupp av statistikapor skapade en 2015 årlig sammanfattning för denna blogg.

Här är ett utdrag:

En spårvagn i San Francisco rymmer 60 personer. Den här bloggen besöktes cirka 1 900 gånger under 2015. Om den hade varit en spårvagn, skulle det behövas cirka 32 resor för att lika många personer skulle komma med.

Klicka här för att se hela sammanfattingen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Flyktingpolitik Danmark vs Sverige

Kunde inte låta bli att se gårdagens avsnitt av SVT:s Debatt där folk från båda sidor Öresundsbron var inbjudna för att diskutera våra länders olika syn på flyktingströmmarna. Sådana här samkörningar där SVT samarbetade med sin danska motsvarighet tycker jag är strålande. Det var ganska uppfriskande att få höra fler röster om denna utmaning än bara svenska. Överlag så var det en sansad och vettig debatt som fördes mellan de olika representanterna från våra båda länder. Den enda som jag anser inte hörde hemma i en politisk debatt var Henrik Arnstad. När han och den danske bloggaren och författaren Mikael Jalving möttes förvandlades den intressanta diskussion till ren och skär lyteskomik. Vem fan är den här Henrik Arnstad? Det enda han använde sitt utrymme till var att skrika rasist åt alla. Det första han säger till sin motståndare Mikael Jalving som sniffar runt på högerkanten är att han är rasist och att han låter precis som nazisterna gjorde 1938. Då svarar den här Jalving ganska bitskt att han finner det roande att Arnstad nämner just judarna i sitt motargument. Framför allt judarna har ju hamnat i någon slags politisk skugga där judar i Europa allt för ofta får stå till svars för vad staten Israel gör. Här i Europa finns det judar som ogillar det som Israel gör och det finns judar som anser att Israel har rätt att försvara sig med mera. Tyvärr så är rasism lika djävla illa vem det än är som utövar den. Det är lika illa när palestinier kastar sten mot judiska barn som det är när en arab inte får jobb för att den svenska arbetsgivaren inte gillar hans svartmuskiga uppsyn. Kan vi inte börja behandla folk som vuxna människor längre? I våra demokratiska samhällen så är i alla fall de flesta överens om att vi ska ha jämlikhet mellan individer oavsett hudfärg, sexuell läggning och kön. De som inte tycker så här anser jag inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Jag hoppas innerligen att det här var första och sista gången som jag ser den här Henrik Arnstad föra någon som helst debatt. Karln är ju vansinnig och kan inte tillföra något vettigt i en vuxen debatt. Hur enkelt hade det inte varit för honom att motbevisa den här Jalving med fakta? Det enda han gjorde var att beskylla mer eller mindre alla de danska debattörerna för att vara nazister och att deras retorik var hämtad från 1938 i Nazityskland. Dessutom var han noga med att poängtera att danskarna skulle vara tacksamma mot Sverige för att vi minsann tog emot danska flyktingar från det ockuperade Danmark 1943. Jag var tvungen att läsa på lite och kunde finna att 7.000 danska judar flydde från Danmark tillsammans med 18.000 danskar av icke-judisk börd. Fakta är tagen från UNHCR och länken hittar du här: http://www.motallaodds.org/factualweb/se/2.3/articles/1930_talet.html

25.000 danskar räddades alltså undan från nazisterna under det andra världskriget. Hur man än ser på det tycker jag fortfarande att Arnstad var väldigt osmaklig och barnslig i hela sin argumentation. Varför tog han inte upp de här siffrorna? Det hade väl varit bra att kunna göra en sådan jämförelse mellan hur många danska medborgare som Sverige tog emot under Andra världskriget och hur många syrier som till exempel Danmark har tagit emot nu? Nej, för det är ju otäck fakta och det är mycket roligare att ägna sig åt pajkastning. Jag fattar inte hur de tänkte på SVT när de lät den där människan vara med i en debatt. Det som han håller på med hör ju bättre hemma i ett lekprogram på TV 4 eller något. Om någon dansk kommer in på den här bloggen så vill jag passa på att be om ursäkt för den här Arnstad. Det finns fortfarande mycket att diskutera kring våra länders invandringspolitik, men det blir snabbt osmakligt när det står en tok och skriker rasist på alla som inte tycker exakt som honom. Om du har en annan åsikt än en människa så ska du vara ödmjuk och ta upp relevanta saker. Eftersom vi har åsiktsfrihet i båda våra länder så måste vi kunna respektera andra människor även om vi inte gillar deras åsikter. Sedan är det naturligt att man kan bli upprörd, men man får ju inte bli helt tokig och oartig för den skull. Om en diskussion urartar i kastande av bajs så är båda förlorare i olika grad.

Det jag tycker att vi kan börja fundera över är om lösningen på ”flyktingkrisen” kanske finns någonstans mitt emellan de svenska och danska modellerna? Murar tror inte jag löser någonting. Lika lite som murar är lösningen tror jag inte heller att ohämmad invandring är lösningen heller. Jag vill att vi i Sverige verkligen ska kunna ta hand om folk som kommer hit. De ska kunna få bostad, utbildning och arbete. Många gånger nu så tycker jag att vi erbjuder dem utanförskap och tvingar in folk i bidragsberoende. Integrationen måste lösas nu och det är en fråga för hela det svenska samhället och även den europeiska samhörigheten. Jag hoppas att vi snart finner en lösning på det här och ser till att det inte dör mer människor i onödan. Ett människoliv är lika mycket värt vart man än är född.

Publicerat i Gnäll, Misantropi | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ivar Arpi vs Jonna Sima

Det hela började för ett tag sedan med att Ivar Arpi som är ledarskribent på Svenska Dagbladet skrev ett Twitterinlägg som löd: ”Allt jag vill egentligen är att träna knäböj, dricka öl och gå på en Amon Amarth-konsert.” Detta inlägg fick kulturredaktören för vänstertidningen Arbetet att gå i taket. Hon tyckte nämligen att det var ytterst olämpligt att Ivar gillade ett dödsmetallband som sjunger om vikingar. Det här blev sedan till ett bråk mellan de båda som nog fortfarande inte är riktigt löst. Därför tänkte jag kasta mig in lite i det här genom att bråka om hårdrockens politiska budskap. Och ja, jag står helt och hållet på Ivars sida i den här saken. Om han har lust att träna knäböj, dricka några öl och sedan gå på en Amon Amarth-konsert så är jag på! Älskar Amon Amarth och har sett dem tre gånger live. Skulle gärna göra det en fjärde gång med dig Ivar.

Det som gör mig en smula arg på Sima med allt det här är att hon tycks finna billiga politiska poäng där det inte finns några. Vänstern verkar göra allt de kan för att smutskasta debattörer som Ivar Arpi. Varför är just han så farlig? Det kan bero på att han är en av de mer sansade debattörerna som vi idag har i Sverige och för att han alltid kommer med inlägg som vilar på en stabil grund. Jag har följt honom ett tag nu och han har kommit att bli en av mina favoritdebattörer för att han är en av de få vuxna människor vi verkar ha kvar i det här landet. Jonna Sima verkar brinna väldigt mycket för sina ideal och det ska hon så klart ha en eloge för. Det som hon däremot ska ha skäll för är det oprovocerade angreppet på ett opolitiskt band som Amon Amarth. Sedan när är det högerextremt att sjunga om vikingar? Vikingarna som symbol har blivit i det närmaste kidnappade av extremhögern vilket jag tycker är väldigt dåligt. Vikingarna är framför allt en del av vår skandinaviska historia som vi inte behöver skämmas över. Gjorde vikingarna dåliga saker? Absolut! De härjade och dödade andra människor samt höll på med lite slavhandel. Är detta något som gör dem till historiens värsta monster? De är inte ens i närheten. Både de kristna och muslimerna höll på med sådant också så det är ju knappast så att vikingarna sticker ut särskilt mycket från sin våldsamma samtid.

Jag tror att det som provocerar mig med Simas antaganden är att hon försöker påtvinga hårdrocken någon slags politiskt agenda. Många bands texter handlar om historiska händelser, men de kan lika gärna sjunga om drakar och riddare. Det som jag främst vill slå klart med det här inlägget är att hårdrock i sig inte har någon politisk agenda. Vissa band kan däremot ha det eller i vissa fall subgenrer. Hennes kritik mot Arpi kan i det här läget ha varit berättigad om han skrivit att han ville gå på en konsert med Totenburg eller Ad Hominem. Båda banden befinner sig eller ha befunnit sig i NSBM-kretsar och haft politiska agendor. Totenburg har nynazistiska texter medan till exempel Ad Hominem har texter som förr och även nu balanserar precis på gränsen.

Samtidigt är det här inte första gången som vänstern attackerar hårdrocken. När den kom till Sverige så var det framstående kritiker på vänsterkanten som konstant beskyllde de svenska hårdrocksbanden för att de inte var politiska. De borde sluta sjunga på imperialistspråket engelska och framför allt så borde de följa i proggens fotspår som blinda och korkade får. Vad är det som provocerar främst vänsterfolk så djävla mycket med hårdrock? Är det att hårdrock så ofta tar upp historiska händelser och personer utan att tydligt ta ställning för det ena eller andra? Sabaton är för mig ett typexempel på vår sjukliga kår musikkritiker. Sedan början har de beskyllts för att vara nynazister. Bara för att de sjunger om krig. Hur efterbliven får man vara? Det jag kräver av någon är att lyssna på texterna innan de dömer någon. Sabaton har inte särskilt svåra texter så till och med idioterna på vänsterkanten borde kunna höra dem och snabbt inse att de inte hyllar idioti. Det här liknar även idiotin som jag redan har skrivit om i inlägget ”en enda Burzum-tröja”. Då var Anna von Hauswolff i skottlinjen för att hon vågade posera med en Burzum-tröja. Varg Vikernes är en tokig individ och har åsikter som de flesta av oss inte håller med om. Låter han dessa idéer lysa igenom i Burzums verk? Nej, inte särskilt. Och vad är det för förbannade idioter som tar politisk ställning efter vilken musiksmak de har? Ska villigt erkänna att jag stundtals lyssnar på NSBM för att jag gillar musiken. Gör det mig till en nynazist? Jag hoppas ni inte behöver tänka allt för mycket över det här. Hela det här inlägget skrevs samtidigt som jag lyssnade på Ad Hominems ”Antitheist”. Har Kaiser osunda åsikter? Ja, det har han. Fast jag gillar musiken och hatet mot alla religioner. Som sagt så hoppas jag att mina läsare är intelligenta människor som inte tar hela sin politiska agenda från musiken. Jag hoppas på att politiska partiprogram och ideologier väger tyngre. Och snälla sluta leta efter politiska agendor där det inte finns några!

Publicerat i Gnäll, Misantropi | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

IKEA-mord, tragedier och ren djävla dumhet

För ett tag sedan var det en man som mördade en mor och hennes son på IKEA i Västerås. Debatten tog spinn direkt och genast kom det fram att mannen kommer från Eritrea och hade fått sin andra asylansökan avslagen. Fråga mig inte varför detta är det mest relevanta i saken. En oskyldig kvinna och hennes son är döda på grund av en dåres handlingar. På högerkanten höjdes omedelbart rösterna för att det är så här det går med ohämmad invandring. Den andra sidan svarade med att genast börja skrika om att Sverige aldrig har varit tryggare. Tyvärr är båda sidorna lika djävla korkade enligt min mening. Varför är dem korkade? Jo, de kommer med enkla svar på extremt komplexa frågor. Nissarna på högerkanten anser att allting dåligt som sker i Sverige är på grund av alla ”svartskallar” som släpps in i landet. Tyvärr för högern så skedde ju en ny knivattack en liten tid senare i Norrköping. Fast då var det en psykiskt sjuk, svensk kille i tjugoårsåldern som attackerade folk. Varför gjorde han det då? I sin desperation efter att få hjälp så tog han saken i egna händer för att bli inlagd på Rättspsykiatrin. Är inte det skevt? Här har vi en ung kille som skriker efter hjälp som han aldrig får. Genom att begå ett fruktansvärt brott så får han den vård han ber om. Folk som är sjuka kanske ska begå brott för att snabbare få sjukvård? Det som gör mig förbannad med IKEA-morden är att de hade kunnat förhindras om den här mannen skickats ut ur landet första gången han får sin asylansökan avslagen. Varför fick han lalla omkring i Sverige? Enligt vår lagstiftning får vi inte lämna ut/avvisa folk till andra länder om de riskerar tortyr eller dödsstraff (Om inte USA ber oss om hjälp. Bro´s Before Human Rights). Här är dock saken att han inte skulle utvisas till Eritrea som inte verkar vara ett särskilt trevligt land. Han hade uppehållstillstånd i Italien. Om han nu har uppehållstillstånd i Italien varför söker han då asyl i Sverige? Gillar han inte pasta och vin eller vad är det frågan om?(Sista meningen är ett skämt). Vad är folk rädda för? Mannen skulle utvisas så det är väl bara att sparka ut honom? För övrigt verkar Migrationsverket jobba enligt någon slags lotteri-princip. Fyll upp kvoterna med folk så fort som möjligt. När de är uppfyllda så sparkar vi ut resten. Lite som i spelet Papers Please.

På vänsterkanten var man genast tvungen att gå ut och ljuga för allt och alla om att Sverige aldrig har varit tryggare. Detta trots upprepade angrepp med handgranater i Malmö. Handgranater och inte hemgjorda bomber. Handgranater använder man i krig för att skada, förvirra eller döda sin motståndare. Jag har själv kastat alla möjliga sorters handgranater under min tjänstgöring i Försvarsmakten. Aldrig mot andra människor dock, tack och lov! Efter IKEA-morden så kom det dessutom en opinionsundersökning som avslöjade att Sverigedemokraterna numera är största parti i Sverige. Nu tror jag inte allt för mycket på den där undersökningen. Framför allt skedde den i en tid som var extremt gynnsam för SD. Det här hade kunnat desarmeras om vi inte hade rena idioter på vänsterkanten. Jag vet inte riktigt vad som har hänt med vänstern det senaste decenniet. Jag tycker det verkar som om de har fastnat i något slags mantra om att ”allt är vita mäns fel. Om det nu råkar vara en svartskalle som gör något så skyller vi på vita män i alla fall”. Det här är ju rent idiotiskt! Samtidigt är det ju praktiskt för mig som vit man på väg in i medelåldern att veta att allt är mitt djävla fel. Genom min blotta existens förtrycker jag allt från kvinnor till minoriteter till naturen. Bäst för jorden vore kanske om jag bara försvann. Att jag har jobbat större delen av mitt vuxna liv och betalat skatt betyder visst ingenting.

Jag tror att vi har en reell kris i det här landet när det gäller våra diskussioner om problem. Mycket av detta skyller jag på vänsterns totala hjärnkollaps. På senare tider har jag börjat läsa allt mer liberala ledarskribenter och så vidare. Varför har de en förmåga att se den ökande islamiseringen i Sverige medan vänstern stoppar huvudet i sanden? Islamism är en religiös form av fascism och dessutom är den kvinnoförtryckande. Varför tar vänsterns debattörer detta inte på större allvar. Bland annat kvinnoförtryck är alltid oacceptabelt oavsett vilken hudfärg man har. Jag vill inte ha ett annat Sverige i förorterna där radikalisering av ungdomar bara blir större och värre. Redan idag har allt för många svenska medborgare gett sig ner till Syrien för att ansluta sig till IS. Dessa mördare, våldtäktsmän och slavhandlare borde endast få se insidan av en svensk fängelsecell om de återvänder. I dessa dagar är det många invandrarkvinnor som debatterar om att de inte vill bo kvar i dessa områden för att de jagas och inte får leva som de vill. Vart får de stöd ifrån? Liberaler och folk som inte är allt för långt ut till höger. Vänstern däremot som jag trodde stod för alla människors lika värde vägrar se problematiken. Varför är det så? Jag hoppas vid Lucifer att det inte beror på att de som förtrycker kvinnor och män ute i förorten i de här fallen är invandrare?

Jag vill leva i ett samhälle där vi kan sluta leta efter de enkla svaren och försöka finna de riktiga lösningarna på våra problem. Har vi problem med invandring? Nej. Har vi problem med integration? Absolut! Vad är det som gör att folk ute i framför allt förorterna närmar sig i de här fallen islamism? Ungefär samma saker som driver folk in i nazismens perversa tankevärld. Vi kan inte komma åt våra problem genom att blunda för verkligheten. Alla människor är lika värda och de som påstår något annat är dem som vi måste bekämpa. Sedan om de består av nynazister eller skäggiga män är sak samma. Sverige ska vara ett land för alla. Det kräver dock att vi behandlar alla på samma sätt. Tyvärr tycker jag att allt för många behandlar folk olika just på grund av vilken hudfärg de råkar ha. Och det är ett problem som idag är lika djävla stort på höger- som vänsterkanten. Det är dags för skärpning Sverige! Annars är det snart dags att emigrera till ett annat land och hoppas att de är vuxnare där!

Publicerat i Gnäll, Misantropi | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Triggervarningar

Neger. Hoppsan! Jag kanske skulle ha lagt in en Triggervarning redan i inledningen av den här texten. Förlåt mitt misstag. Den här texten kommer innehålla ord som kan uppfattas som stötande och kränkande. Det här inlägget kommer nämligen att handla om triggervarningar. Vad är nu då detta för sattyg som har kommit för att förpesta vår värld? På universiteten i USA har studenterna inlett ett uppror mot saker som kan uppfattas som kränkande eller vara svåra att behandla. De vill bland annat att böcker och texter ska beläggas med triggervarningar ifall deras innehåll kan vara det minsta stötande eller kränkande. I grund och botten handlar det om att studenter inte ska exponeras för minsta lilla sak som kan upplevas som jobbigt. Vad i helvete är det för värld vi lever i? Håller västvärlden på att börja befolkas med barnrumpor eller vad i hela helvetet är det som händer? Kuk, fitta, bög och heteronormativt as! Ursäkta där slank det visst ner lite fler ord som kan uppfattas som stötande och förhoppningsvis även kränkande. Jag vet att jag är ett as som utsätter er, mina läsare, för ett sådant språkbruk. Saken är den att jag hoppas på att de flesta som läser min blogg är vuxna människor. Och som vuxna människor förväntar jag mig att ni ska klara av skräpet som jag skriver. Om det nu är så att ni känner er gravt kränkta av skiten som sägs på den här platsen så är det väl bara att sluta läsa det här inlägget och göra något annat istället. Är det inte lite det som är en del av att växa upp? Under mitt vuxna liv har jag upprepade gånger fått läsa, se eller höra saker som jag finner djupt irriterande eller som gör mig förbannad. Min tanke är att en del av att växa upp i detta samhälle är att ibland bli provocerad eftersom det väcker upp delar av hjärnan som ibland ligger och slumrar. Det betyder inte att man ska behöva höra att man är en bögjävel eller förbannad flata eller något annat. Sådant språkbruk här inte hemma i civiliserade samtal. Dock måste man kunna få uttala orden för att kunna föra en konversation om vad som är fel med användandet av dessa.

Jag tror att det som gör mig mest förbannad är att det inte finns någon bestämd beskrivning om vad som är en trigger. Enligt de flummiga idioterna som kommit på begreppet så är en trigger vad som helst som kan uppfattas som jobbigt. Alltså kan allting från litterära skildringar som Huckleberry Finn eller Tom Sawyer uppfattas som gravt kränkande eftersom orden nigger och boy förekommer. Nämen, nu skrev jag sådana där ord igen! När ska jag lära mig att sätta ut en triggervarning innan jag spyr ur mig något dumt? Oj vad jobbigt. Kan det finnas ett både litterärt och historiskt värde i att man INTE skriver om dessa verk? Borde vi inte ha kvar sådana verk ocensurerade för att kunna lära oss om att världen inte har varit lika rosaskimrande som nu? Jag förstår inte varför unga människor idag är så förbannat rädda för att utvecklas och bli vuxna. Det där med ansvar för sig själv verkar vara förbannat jobbigt. I grund och botten vore väl det bästa om vi levde kvar hos våra föräldrar tills de dör av hög ålder. Därefter kan vi lugnt och glatt svälta ihjäl eftersom vi inte är kapabla till att ha hand om oss själva. När det kommer till just litterära verk så anser jag att det här med triggervarningar är en slags påtvingad censur. Frågan är vart det ska sluta. Ska även grova våldsskildringar i böcker beläggas med triggervarningar eller ska de tas bort helt? A Song of Ice and Fire av George RR Martin ligger djävligt pyrt till i sådana fall. Inte bara är de fulla av grova våldsskildringar det förekommer ju samlag av både frivillig och påtvingad natur. Boken Lolita ska kanske helt tas bort eftersom den i grund och botten handlar om en fruktansvärt osund relation mellan en flicka och en man. Filmen måste i sådana fall också plockas bort. För inte kan vi väl lära oss något av ett sådant verk? Böcker om Förintelsen ska kanske också plockas bort när vi ändå håller på för där har vi ett förbannat jobbigt ämne!

Jag tror att det jag försöker få fram med den här monologen är att jag oroar mig för triggervarningar eftersom de är en slags censur. Ibland kan även jag läsa eller se något som jag tycker är jobbigt. I ärlighetens namn så tror jag att jag har ganska skeva triggers, men det är en annan sak. För vart ska den här idiotin ta vägen? Finns det politiskt korrekta triggers? Vad händer när galningar som hatar homosexuella eller folk av annan etnicitet anammar det här begreppet? Tänk er bara den kristna högern i USA. De kommer utnyttja det här hänsynslöst för att stoppa allting som kan ha med till exempel homosexualitet att göra. För i Guds ögon är det ju fel med sodomi. Eftersom begreppet triggers är så vagt så finns det ju oändliga tolkningsmöjligheter. Vem ska ifrågasätta mig när jag på fullaste allvar sitter och tycker att ett litterärt verk ska beläggas med en triggervarning för att den skildrar homosexualitet? Man har ju kommit fram till att en trigger är vad som helst så länge som någon någonstans anser det jobbigt att läsa eller höra om. Jag tycker att det är jobbigt att höra talas om att det finns annat än heterosexualitet. Därför måste det här eller det här förläggas med en triggervarning eftersom de talar om att så inte är fallet. Jag tänkte att det är bäst att skriva exemplet ovan i kursiv stil så ni inte behöver oroa er om att det är ett exempel och ingenting annat.

En viss självreglering tror jag behövs på internet. Gemene man verkar förlora hälften av sin IQ när han eller hon eller den sätter sig framför en datorskärm. Tycker jag att det är extremt olämpligt när folk får höra att de ska dödas eller våldtas för att de råkar ha en avvikande åsikt? Ja absolut! Tycker jag att filmer, böcker och annat ska beläggas med någon till en början mild form av censur? Absolut inte! Det jag vill är att folk ska växa upp och börja ta ansvar för sig själva. Om något är jobbigt har vi alltid valet att sluta läsa eller se på det. Förhoppningsvis så börjar vi tänka lite och använder det här jobbiga till något positivt istället. Jag vet att vi kan bli en nation för vuxna igen om vi bara hjälps åt och inte sväljer allt med hull och hår som kommer från USA. Annars blir det väl till att emigrera till Tyskland där vuxna människor för vuxna debatter med varandra.

Publicerat i Film, Gnäll, Historia, Litteratur, Misantropi | Märkt , , | Lämna en kommentar

Jurrasic World & Insidious 3

Jurrasic World

Äntligen har det kommit en någorlunda värdig uppföljare på Jurrasic Park. Den första filmen var en magisk rulle som kom när jag befann mig i precis rätt tid i livet som liten pojke. Den filmen har nog en stor skuld i min besatthet av dinosaurier när jag var liten. De två efterkommande filmerna The Lost World och JP 3 var en ständigt sjunkande ner i bottenlöshet. Nu ska vi dock fokusera på den fjärde filmen.

I den här så har parken öppnat igen och galningen John Hammond har gått ur tiden. Han har överlämnat parken och hela det eländet till en annan galen miljardär. Filmen spretar lite grann för den handlar dels om två pojkar som får en resa till Jurrasic World av sina föräldrar. Grabbarna Zach och Gray åker iväg för att deras föräldrar har tröttnat på varandra och planerar att skiljas. För att de ska få en distraktion så skickas de alltså iväg till Jurrasic World. Där ska deras moster Claire ta hand om dem. Kan ju bara tillägga att det där knepet hade funkat på mig. För fan man får ju springa och titta på dinosaurier! Hur som gud haver så har Claire inte tid att vara med sina systersöner för hon är en upptagen kvinna i högklackat som ansvarar för hela parken. Hon överlämnar dem åt en underhuggare medan hon istället visar upp den första hybriden för några giriga affärsmän. Här ska vi bara ta oss en funderare. Om vi har en park där vi kan skapa dinosaurier så kanske vårt första monster ska vara någon ny gräsätare? Det hade i och för sig inte blivit någon bra film, men det retar mig lite att man skapar ett supermonster som man ger så många färdigheter att den blir smartare än oss människor! För att göra en lång historia kort så kommer monstret ut och helvetet bryter loss. Claire springer tar hjälp av Owen som nog har det coolaste jobbet i filmhistorien. Vad gör han då? Han tränar fucking raptorer! Om det hade funnits dinosaurier i vår värld så hade jag lätt velat ha en dresserad velociraptor! Hur häftigt hade inte det varit?

Filmen fortsätter i ett rafflande tempo och våra två historier vävs ihop på ett kompetent sätt och karaktärerna får lite utveckling. Först och främst är det här en pojkfilm med häftiga dinosaurier och mycket action. I alla fall jag kände mig nästan som en liten pojke igen när jag satt där i biostolen. Överlag så är det en väldigt kompetent film som gör sitt jobb väl med att underhålla en i två timmar. Och kan bara nämna att slutstriden var bland det häftigaste som jag har sett i sommar. Om vi räknar bort Mad Max då;)

Insidious 3

Den här filmen går tillbaka till början. Filmen inleds med att flickan Quinn söker upp Elise från de båda första filmerna. Hennes mamma dog för något år sedan och hon har svårt för att släppa det. På egen hand har hon försökt att komma i kontakt med sin döda mor och något har svarat henne. Eftersom hon är osäker på om det verkligen är hennes mor så kontaktar hon Elise. Vår älskade supertant har slutat med det övernaturliga av två anledningar. För det första så dog hennes make också för ett år sedan. När hon i sin tur gav sig in i andevärlden så mötte hon på en kvinna klädd i svart som vill döda henne. Så varje gång som hon nu försöker att komma i kontakt med andarna så kommer den svartklädda kvinnan rusande. Så även denna gång. Det som Elise i alla fall lyckas få reda på är att Quinn har kommit i kontakt med en ande, men det är inte hennes mamma. Skrämd så skickar hon iväg Quinn och talar om för henne att inte försöka komma i kontakt med sin döda mamma igen. Saken är den att det redan är för sent.

Quinn kämpar på där hemma med en far som gör sitt bästa för att arbeta ihjäl sig och en bror som mest ligger och drönar. Hon vill in på en scenskola och vid en audition så ser hon någon som vinkar åt henne ovanför läktaren. Senare så ser hon samma skepnad när hon håller på att korsa gatan. Från ingenstans kommer en bil farande och hon bryter benen och hamnar i rullstol. Detta är ju verkligen inte bra eftersom hon mer eller mindre blir fast i sin säng under resten av filmen medan värre och värre saker händer henne. Även Elise börjar utsättas för konstiga saker och frågan är om hon kan samla tillräckligt mycket mod för att hjälpa en allt mer skrämd Quinn och hennes familj.

Den tredje filmen  i den här serien fortsätter i samma anda som de två föregångarna. Och det som jag blev absolut mest glad över var att den lyckades skrämma mig till och från. Obönhörligt så känns det allt mer som att jag sitter på nålar och hjälplöst får vänta in nästa sak som kommer skrämma mig. Det var länge sedan som en skräckfilm gjorde det. Den här rekommenderas för er som gillade de båda föregångarna. Om ni är som mig kommer ni inte att bli besvikna.

Publicerat i Film | Märkt , , | Lämna en kommentar

Avengers: Age of Ultron

För några dagar sedan hade den senaste Avengersfilmen premiär. Jag har en förmåga att uppskatta superhjältefilmer så självklart skulle den här ses. Jag och brorsan begav oss således till närmaste biograf och slog oss ner i fåtöljerna för att avnjuta Hollywoods senaste mångmiljonprojekt. Och filmen startade direkt kan man lugnt säga. Avengers anfaller en Hydrabas och pulveriserar allt motstånd. Effekterna är väldigt välgjorda och ibland känns det nästan som om man befinner sig i en berg-och-dalbana. Hydra har märkligt nog inte en chans och besegras utan att egentligen kunna bjuda något som helst motstånd. De enda som Avengers får problem med är ett par tvillingar som har genmanipulerats till att få superkrafter. Ja, jag vet att det är dumt och orimligt, men verklighetsanknytning har aldrig varit den här genrens särdrag. I Hydrabasen finner Iron Man dels Lokes spira som de är på jakt efter. Men han hittar andra intressanta saker som de för med sig till Avengers högkvarter. Utan att han märker något så kommer den ena supertvillingen, Wanda (Scarlet Witch), fram till honom. Jag har ingen aning om hur hon lyckas smyga sig på honom, men hon verkar vara en hejare på kurragömma. Hennes superkrafter består av manipulation och telekinesi. En ganska normal kvinna om du frågar mig… Förlåt, det var ett dåligt skämt från min sida och ytterligare ett utbrott av min dåliga kvinnosyn. För att vara lite allvarlig tycker jag att den här stereotypen börjar bli lite tråkig. Wandas tvillingbror, Pietro (Quicksilver), har den föga fantasifulla och manliga förmågan att kunna röra sig superfort. Nu ska jag inte ge mig in i serietidningarnas förtrollade värld och diskutera deras kvinnosyner. Det får kanske bli ett eget inlägg någon dag? Hur som helst så får Wanda Iron Man att för ett ögonblick uppleva sin värsta mardröm. Vad den är får ni se själva sedan.

Efter det minst sagt lyckade uppdraget så återvänder de till Avengers nya högkvarter. Iron Man och Hulken inleder ett minst sagt ödesdigert projekt. Ultron är en av Iron Mans visioner och är mer eller mindre en artificiell intelligens. Ultron ska uppfylla Iron Mans högsta dröm om att vara ett skydd för jorden. En slags intelligent rustning för hela världen så att de onda utomjordingarna från ettan inte kommer tillbaka. Medan Avengers festar så skapas Ultron och flippar ur direkt. Han tar över Iron Mans dräkter och kommer på hur han ska kunna skapa ”fred i vår tid”. Citatet är taget från filmen som på ett ganska komiskt sätt snor det från Chamberlain. Liksom Storbritanniens premiärminister så får det citatet ödesdigra konsekvenser. Ultron bestämmer sig hastigt och lustigt att han måste utrota Avengers. För att vara en väldigt intelligent man så är Iron Man skrämmande komisk som skapar en AI utan någon form av skyddsåtgärd. Vår tids Ultron kommer väl också att skapas borta i Japan när de försöker ta fram tidernas första ”Sexbot”. Endast i våra mardrömmar kan vi ens få ett hum om hur fruktansvärt det kommer att bli.

Avengers åker på sin hittills svåraste utmaning då de måste besegra en AI som skapar en armé av robotar. Som alltid är det lika roligt att se filmer som är från elva år. De är dock smarta som väljer robotar som fiender eftersom dessa mycket passande saknar blod i sina metalliska kroppar. För att framhäva vissa saker så ägnar de sig i alla fall lite åt karaktärsutveckling. Nu ska vi inte jämföra det här med något seriöst drama utan det är fortfarande på serietidningsnivå, men ganska trevligt. Annars är det här en renodlad action-film och den lyckas väl med detta. Bra stridsscener och lite skämt här och där för att lätta upp den redan glada stämningen. Sedan kommer det en del saker som får mig att skruva på mig lite i biostolen. Mot slutet av filmen ställs nämligen hjältarna inför ett svårt val. Antingen kan de offra några tusen människoliv för att rädda jorden. Det är ju inte så mycket till val. Som i alla sådana här filmer så kommer hjälp från oväntat håll och precis i rätt tid. Jag vet inte vad det är med mig, men jag blir numera bara irriterad på sådant. Det är väl ett tecken på att de här

filmerna trots allt faktiskt vänder sig främst till barn och tonåringar. Alltså inte till tjugosju-åriga män fyllda av hat och bitterhet. Fast det är alltid trevligt att bara kunna sätta sig ner och beskåda en historia som man vet ungefär hur den kommer att sluta. Inte direkt som Game of Thrones där ens favoriter dör hela djävla tiden! Om filmen ska få ett betyg så är det 6,5/10. Helt klart sevärd och rolig. Men om man ville se något lite mörkare och lite allvarligare får man leta reda på något annat.

Publicerat i Film | Märkt , , | Lämna en kommentar